Jag vet inte vad det är jag vill ha ur mig idag. Jag känner att jag behöver skriva men jag vet inte vad jag ska skriva om. ska jag än en gång berätta hur trött jag är på omvärlden? Ska jag försöka precisera hur jag menar? Ska jag berätta att det är svårt att andas? Ska jag berätta att det är så mycket jag vill göra men så lite jag orkar? Att jag känner mig som en svikare? Som en fucking jävla känslomässig retard som inget klarar? Ska jag berätta om att jag misstänker att en del av orsaken till att jag inte låter mig förföras av människor är för att jag inte orkar med nya djupare relationer? Att jag hittar fel och brister som gör det legitimt för mig att avsluta eller sätta stopp på händelseutvecklingen? Eller varför inte helt enkelt göra det så enkelt som att personen ifråga bor lååångt borta. Då kan det inte gå fort, eller så går det inte alls. Ska jag berätta att jag umgåtts med en man som har varit otroligt vilsam att umgås med? Det enda han "krävt" av mig är mitt sällskap i promenader och filmtittande. Vi har pratat om allt och inget alls, stundtals har det varit helt tyst. Lättsamt, vilsamt. Framförallt vilsamt. Sällskap, inte ensam men ändå tystnad och vila. Skönt.

Jag gillar att träffa nya människor. Att analysera dem. Kanske kastar jag dem efetråt. Det är lätt med nya bekantskaper. Det kräver inget själsligt djup eller engagemang. Kanske därför jag tycker att det är så underbart?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Orden flyter i mitt inre utan sammanhang. Det är som en historia, en berättelse som vill bli berättad men ännu inte har hittat sin början, sin ordning, sin handling och där slutet ligger dolt i framtidens dunkel. Jag strävar efter att sätta samman me...

Jag vill be alla dra åt helvete. Jag vill be alla dra ÅT HELVETE! JAg vill ha min livslust åter. Jag avskyr att se mig i spegeln och bara se HENNE. Bara se den där kvinnan. Kvinnan jag alltid fått höra att jag är så lik, att jag ser ut precis som hon...

Det var ett tag sedan jag skrev och i mitt fall är det oftast en bra sak. Då har det förmodligen hänt mer än den vanliga skiten som jag kunnat hantera. Eller så har det hänt mycket och jag vill inte prata om det. Just nu kanske både och. En del saker...

Jag är min egen värsta fiende. Jag är min egen värsta fiende. Jag är min egen värsta fiende. Jag är min egen värsta fiende. Jag är min egen värsta fiende.   Min hjärna vägrar sluta bråka med mig. Min hjärna vägrar låta mig vila. Min hjärna vägrar...

Jag har funderat vidare. Jag behöver inte mina studier som tillflykt längre. Jag blir idiot av att bara jobba, jag blir idiot av att bara plugga. Jag tyckte att det var skönt, de första veckorna, med att börja skolan igen. Men nu...? Nej. Jag tycker ...